Död..

Döden.

Är något som varit i mitt huvud mycket den sistone tiden.
Men inte som förr.
För innan var döden välkommen in i mitt liv, när det var dags att lämna jorden så är det.
På något sätt hade jag längtan till döden, jag längta efter att få vara död.
Av att aldrig mer kunna känna en känsla.
Att bara få vara död.

Men så är det inte längre!
Jag är rädd, jag är livrädd för döden.
Jag ska inte dö från jag är gammal.
Har sätt vänner lämna denna jord och det är mycket i mitt huvud just nu.
Varför?
Varför fick dom inte andas mer?
Vem bestämmer vem som ska få leva.
Jag kämpar mig upp i mitt liv varje dag.
Jag gör beslut som jag aldrig skulle klarat av att göra innan.
Jag lever och jag älskar det..

Jag älskar min fina underbara son Fabian.
Han är mitt liv, mitt allt mina andetag.

Han har gett mig så mycket här i livet av att bara titta på mig.
Jag kunde aldrig varit stoltare än jag är..
Han är perfekt, Så underbart perfekt.
Det bästa utav allt är att han är min <3


Aldrig ska jag sluta kämpa, aldrig ska jag trilla utan att resa mig igen!
Aldrig ska jag tillåta någon förstöra något för mig..

För med bra människor i sitt liv händer inte sånt ...


Kärlek<3