Jag HATAR när folk försöker använda min son för att såra mig!
Det är så jävla lågt..
Bara där var min tanke, vad fan är detta?
Att bli anklagad att hota någon, att den känner sig hotad av mig?
Men ändå har den människan varit mig så nära?
Jag blir bara så jävla förbannad & ledsen när människan ljuger folk rakt upp i huvudet för att det ska vara synd om den.
För att dom ska tycka om den & det är jag som är boven i dramat!
Jag vet sanningen & det räcker.
Jag krävde ett förlåt eller något liknande..
Men fick något av det största sörja jag varit med om.
Bara för jag sa som jag tyckte.
Det är visst inte okej att säga som man tycker när man tycker folk klampar in för mycket i ens liv.
Jag ska vara kvar i det & må dåligt, för jag sägar jag något är jag ju en stor idiot!
När jag ber om att prata ut om detta blir det ett NEJ.
Okej jag ville reda ut detta & försöka prata om hur man kan göra det bättre men det ville du inte.
Jag har varken tid eller lust att behöva krusa någon för den inte tål att höra något.
Så drf får det vara såhär jag håller mig här & den där..
För efter all den skit kommer den inte in här igen..
Är ett förlåt för mycket begärt?
Vrf ska jag bli så smutskastad?
Får jag inte säga vad jag känner?
Ska jag behöva vara tyst när jag mår dåligt över något en annan människa gör?
Säger inte jag är fel fri, men säger att du är inte det heller!
I bland får man sluta hitta fel på andra & inse att man sj kan med ha brister!
Du vände alla mot mig..
Detta känns bara som ren repris!
Bara så jävla synd detta drabbar andra..
Men sopa rent framför din egna dörr innan du försöker sopa min!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar