Vara glad...

Visst, jag försöker!

Tänker att han har det bra hos Mamma & Kalle.

För det har han, dom älskar han så mycket.

O gör allt för han!

Men hur ska jag kunna vara lycklig när jag inte har min son hos mig?

Han som gör livet värt att leva.

Han som gör mina dagar helt underbara när jag är med han.

Hur ska jag kunna vara glad när jag är utan han?

Hur ska jag känna mig lycklig?

Jag är ju inte det!

Han gör mig lycklig.

Han gör mig hel!

Dagarna utan han känns som jag kommit till helvetet!

Ät trött på dessa jävla tårar som just nu jag känner varje dag på mina kinder.

Torkar bort dom sätter på mig ett leende o fortsätter dagen..

Men den är inte rolig!

Jag vill ju bara vara med min son!

MIN SON..

Han den underbara charmiga killen med stort humör..

Han som har så mycket spring i benen.

Han som hoppar på mig o pussar o kramar mig.

JAG VILL TILLBAKA!!

Ge mig mitt liv tillbaka!!

Jag klarar inte denna värld utan han..

Han är den bästa på denna jord.

Han skänker så mycket o är ändå bara 5 år.

Jag har absolut inget dåligt liv, har en sambo som älskar mig o han har 2 underbara döttrar som skänker så mycket glädje.

Men Fabian är ju mitt allt här i världen!!

JAG ÄLSKAR DIG!!!!